Fakturaköp med eller utan regress – vad betyder det och hur väljer man?

Vid fakturaköp är det upplägget, med eller utan regress, som påverkar vem som ansvarar om kunden inte betalar. Det kan också ha betydelse för faktorer som kostnad och flexibilitet. Vilket alternativ som passar bäst beror på verksamhetens behov och förutsättningar. Här går vi igenom vad som skiljer alternativen åt och vad som kan vara bra att tänka på inför valet.

Vad betyder fakturaköp med regress?

Fakturaköp med regress innebär i korthet att de fakturor som du sålt och som din kund inte betalar inom en överenskommen tid kan gå tillbaka till dig som fakturautställare. Regress betyder i det här sammanhanget återgång, och det sker vanligtvis efter ett visst antal avtalade dagar beroende på upplägg.

Det här upplägget passar ofta företag som vill ha en flexibel lösning för att stärka likviditeten löpande. Beroende på kund, faktura och hur affären ser ut kan regress i vissa fall också innebära en mindre omfattande bedömning, smidigare hantering och ett mer kostnadseffektivt upplägg. Samtidigt är det viktigt att känna till att ansvaret för fakturan kan återgå till dig om kunden inte betalar, i enlighet med avtalet.

Vad betyder fakturaköp utan regress?

Fakturaköp utan regress innebär att factoringbolaget köper fakturan och enligt avtalet även tar över kreditrisken, det vill säga risken att kunden inte betalar. Därför kan upplägget kräva en mer omfattande kreditbedömning och villkoren varierar beroende på kunden och den aktuella fakturan.

Det här upplägget passar ofta företag som vill minska kreditrisken kopplad till kundens betalningsförmåga. Samtidigt är det bra att känna till bedömning, villkor och handläggning kan se annorlunda ut och ta längre tid än vid upplägg med regress och att prissättningen många gånger blir högre då factoringbolaget i sin tur tar en högre risk.

Det är också viktigt att skilja på kreditrisk och andra typer av invändningar. Utan regress avser normalt kundens betalningsförmåga. Om betalning istället uteblir på grund av exempelvis tvist, reklamation eller invändningar kring leverans eller utfört arbete kan factoringbolaget fortfarande ha regressrätt enligt avtalet.

Vad ska man tänka på när man väljer upplägg?

När du väljer mellan fakturaköp med eller utan regress kan det vara bra att utgå från några frågor:

  • Hur brukar dina kunder betala? Har du kunder med en bra betalningshistorik kan fakturaköp med regress ofta vara ett bra och mer kostnadseffektivt alternativ.
  • Hur mycket risk vill du bära? Vill du minska risken kopplad till kundens betalningsförmåga kan fakturaköp utan regress vara ett mer tryggt upplägg.
  • Hur ser ditt behov av flexibilitet ut? För företag som vill ha en lösning som fungerar smidigt i vardagen för att stärka likviditeten kan fakturaköp med regress ofta upplevas som ett mer flexibelt och snabbt alternativ.

För vissa företag är låg risk det viktigaste. För andra väger flexibilitet, snabb hantering och kostnad tyngre. Därmed kan också fakturaköp med och utan regress också fylla olika funktioner. Där fakturaköp med regress ofta kan passa verksamheter som vill stärka sin likviditet löpande, medan fakturaköp utan regress i vissa fall kan vara ett alternativ när fokus ligger mer på att minska kreditrisken. Vilket upplägg som passar bäst beror på verksamhetens behov och förutsättningar.

Hur fungerar Factoringgruppens upplägg?

Hos Factoringgruppen arbetar vi med fakturaköp med regress. Det innebär att du kan sälja en eller flera fakturor och får betalt direkt, så att du snabbare kan frigöra kapital och skapa utrymme i verksamheten.

Upplägget är utformat för att vara enkelt att använda löpande, oavsett om det handlar om att frigöra kapital inför löner, materialinköp eller för att kunna ta nästa affär. Vill du veta mer hur vi jobbar och hur det går till? Läs mer om att sälja en faktura.

Artikeln är faktagranskad av
Filip Jansson, Operativ chef på Factoringgruppen
filip.jansson@fg.se
+46 70-489 38 03

Filip Jansson, operativ chef, Factoringgruppen